Några trender

Under 2016 har jag följt och försöka sätta mig in i hälsorörelsen i USA för att där förhoppningsvis hitta trender inom hälsa som kan vara på väg hit till Europa eller som redan är här.

Här är något av vad jag hittat.

Funktionell medicin
Funktionell medicin innebär att man använder mat som medicein för att bota och förebygga sjukdommar. Mark Hyman och Michael Grebes är två representanter från den funktionella medicinen. Mark Hyman publicerade "The fat summit" under våren där han intervjuade forskare och andra specialister inom fett där de fick berätta om sina erfarenheter och kunskaper om olika fettgrupper. Ocean och John Robbins driver "The food revolution network" där de informerar om hur mat kan hela och läka både människor och natur.

LCHF och HCLF föråldrat
"Low carb, high fat" och "High carb, low fat" är ett föråldrat sätt att se på dieter för viktminskning och hälsa. Nu betonar man att det är viktigare att titta på vilka fetter man kan äta och vilka kolhydrater som är bra.

Möten under vårterminen 2016

Vi har haft två möten under vårterminen 2016

19 april: Protokoll

9 juni: Protokoll

Alla som vill har fått välja ut en bok i något ämne som ingår i hälsa. Vi har läst vår bok för att se om det finns något i boken som tar upp något nytt och viktigt som vi bör ta upp i vår undervisning.

Dan Frendin

Välkommen till bloggen "Hälsa i undervisningen"!

Under 2016 har vi ett utvecklingsprojekt som heter "Hälsa i undervisningen på Stagneliusskolan". I denna blogg kommer vi att lägga in protokoll från möten och allt som vi hittar som kan vara intressant för hälsoundervisningen på skolan.  

Projektet skall se över hur vi på Stagneliusskolan kan ta ett helhetsgrepp över ämnet hälsa i vår undervisning och uppdatera vår kunskap enligt nya vetenskapliga rön. 

Det har fyra syften:

1. Vi skall gå igenom de ämnen och kurser där hälsa ingår och se hur vi skulle kunna samarbeta mellan t.ex. ämnena naturkunskap, idrott och psykologi för att få en bättre helhet för eleverna.  Vi skall se om vi kan höja kvaliteten på undervisningen och hälsan hos ungdomarna för ett bättre lärande och grund för ett hälsosamt liv. 

2. Uppdatera innehållet i våra kurser utifrån ny forskning om hälsa. 

3. Titta på de hälsoproblem vi t.ex. kan stöta på hos nyanlända elever som kommit som flyktingar med ofta traumatiska upplevelser i bagaget samt elever med kognitiva funktionshinder.

4. Uppdatera innehållet i våra kurser utifrån ny digital teknik och appar som är kopplade till hälsa i olika former. 

Organisation

Vi har en mindre “kärngrupp” som håller i projektet och sköter all dokumentering, planering och leder mötena. Sen finns det en “referensgrupp” med lärare och annan personal som deltager vid behov. 

Först inventerar vi vad som gjorts hittills de senaste åren när det gäller hälsa och samverkan mellan olika ämnen.  Vi tittar på ämnes- och kursplaner samt hur ämnena ligger tillsammans i timplanerna. 

Vi har ett möte under vt 2016 där vi samlar alla intresserade och planerar hur vi ska lägga upp arbetet under läsåret 2015/2016. De som vill och ser möjligheter att samarbeta i någon form gör det samtidigt som vi delar upp vem som tar fram vad när det gäller ny forskning. Halvdagen om “somatic experience” och “reflexintegrering” läggs förslagsvis under någon av höstens KPT dagar.

Del 1. Helhetsgrepp på hälsa i undervisningen 

Representanter från de kurser där det ingår hälsa träffas vid ett inledande möte för att se hur vi skulle kunna arbeta ämnesövergripande eller i alla fall veta om vad vi tar upp om hälsa i de olika ämnena. Vi försöker se till att det blir en bra progression för eleven när det gäller kunskap om hälsa.  Vi skall också se om vi kan samordna undervisningen mer med det arbete som elevhälsan gör. Följande möten sker i mindre grupper eller två och två efter behov. Vid projektets slut i december har vi ett avslutande möte där vi sammanfattar det vi kommit fram till. Mötena bör ligga på de ordinarie mötestider vi har. 

I ett eventuellt uppföljande projekt nästa läsår kan vi se om det går att även få med skolbespisningen och cafeterian. 

Del 2. Uppdatering av innehållet utifrån ny forskning om hälsa.

Under de senaste åren har många av de hälsoråd som för bara ett tiotal år sedan spreds i samhället visat sig vara fel. Mycket ny forskning om t.ex. kost har tagits fram de senaste åren. 

Genom litteraturstudier, nätbaserad undervisning och föredrag ska vi se hur vi kan förnya vår undervisning. Det har de senaste åren utvecklats nya sätt att förmedla kunskap genom webbinarier, “summits” och nyhetsbrev mm som vi skall ta del av. 

Del 3. Kunskap om att bemöta och förstå individer som haft traumatiska upplevelser eller elever med kognitiva funktionshinder.

De senaste åren har det  också utvecklats metoder för att hjälpa traumatiserade ungdomar som kommit från krig och fattigdom. En av dessa metoder heter “somatic experience”. Elever med kognitiva funktionshinder kan också hjälpas med metoder som kallas “reflexintegrering” och “rytmisk rörelseträning”. Dessa metoder kan hjälpa oss att förstå de flyktingbarn som nu kommer och de elever som har olika funktionsnedsättningar och hur vi kan bemöta dem. Om vi har en bättre förståelse för den underliggande problematiken kan vi förhoppningsvis leda undervisningen bättre. 

Här nedan följer en kort beskrivning av dessa metoder.

Somatic Experiencing® (SE) är en terapimetod för att minska och upplösa efterverkningar av trauma (också kallat post traumatisk stress eller PTSD). 

SE metoden är utvecklad av Peter Levine PhD i psykologi & medicinsk biofysiologi.

Terapin sker huvudsakligen genom samtal där särskilt fokus läggs på kroppsliga förnimmelser och reaktioner.

Genom SE kan fysiska spänningar och låsta reaktioner lösas upp. När kroppen får denna möjlighet och den tid som behövs aktiveras dess inneboende förmåga till läkning, precis som kroppen läker fysiska sår om den inte hindras. Metoden innebär en balansering av nervsystemet på flera nivåer vilket leder till bättre balans i känsloliv och möjlighet till större inre trygghet och förbättrad livskvalitet.

Kunskap om nervsystemets funktioner och dess kroppsliga uttryck vid olika tillstånd kan hjälpa oss att bättre förstå vad som pågår i individen och dess möjlighet att exvis inhämta kunskap 

Inblick i och kunskap om dessa metoder kan ge hänvisning till hur eller vad som individen kan ha hjälp av om denna har ”fastnat” i ett stresstillstånd eller på en viss utvecklingsnivå.

Vi som lärare / personal kan känna till och lägga märke till dessa reaktionsmönster och beteenden, fysiska eller psykiska  och samtidigt veta att det är möjligt att påverka. Individen kan få adekvat hjälp av SE therapeut att återställa balans och återigen delta i undervisningen.

Kunskap om individer som har kognitiva funktionshinder och hur man kan hjälpa dem att fortsätta utvecklas genom olika metoder där motoriska rörelser integreras i kroppen. 

Elever med kognitiva funktionshinder kan också hjälpas med metoder som  integrerar ev primitiva reflexer genom exvis Funktionell Integrering FI i Feldenkrais®metoden och “Rytmisk rörelseträning”. 

Dessa metoder kan lära oss att förstå och bemöta de elever som har olika funktionsnedsättningar. Vi kan även hjälpa dem till funktionella åtgärder.

Om vi har en kunskap om den underliggande problematiken kan vi förhoppningsvis leda undervisningen bättre.

 

Del 4. Ny digital teknik och appar

Vi vill se hur vi genom digital teknik och appar kan utveckla undervisningen. Genom utvecklingsprojektet “den digitala naturkunskapen och “följeforskningsprojektet” har vi  titta på detta men hela tiden utvecklas det nya saker och vi vill nu fördjupa oss inom ämnet hälsa och se vad som nu finns på marknaden. Mycket av den nya kunskapen i samhället erbjuds på gym och träningsanläggningar, genom webbinarium och nätbaserad undervisning samt appar. Vi vill gå igenom vad som finns av det senaste och se vad vi kan integrera i vår undervisning.